Demonstrationsanläggningen inDRUM har varit i drift sedan september 2024 vid Studsvik-anläggningen i Nyköping, Sverige.
Problemavfall som behandlas i Studsvik:
- Burk och tub med bitumen (tjära)
- PVC, gummi, plast, trä, sprayburkar
- Cellulosa, organiska ämnen, metall
- Stängda glasburkar med vätska
- Glasburk med kväveberikade organiska ämnen (mycket reaktiva)
Efter behandling:
- En liten andel icke-reaktivt avfall som innehåller de flesta radionukliderna kvarstår efter en typisk inDRUM-behandling.
- Alla glasburkar och metallburkar är intakta, men vätskan inuti är borta.
- Bitumen/tjära är borta
- De reaktiva organiska ämnena behandlades framgångsrikt.
Jonbytarharts behandlad vid anläggningen i Studsvik
44 liter harts (hartset förvarades i rumstemperatur i några månader före behandlingen)
Efter behandling
Cirka 5 % volym (fluffig ”aska”) kvar
Fyra huvudsakliga drivkrafter för inDRUM-behandling:
- Gör avfallet bortskaffningsbart:
inDRUM avlägsnar egenskaper hos radioaktivt avfall som är oacceptabla för transport, långvarig lagring och direkt bortskaffande. - Minska volymen:
Ger ofta en volymminskning på över 90 %. - Minimal manuell hantering (kostnad):
Inget behov av sortering eller öppning - Minimera arbetstagarnas riskexponering
